Nyheter

07.12.2009

Näringslivsrådet sökte nya vägar till en ljusare framtid

Näringslivsrådet (NLR), som inrättats inom Teknikakademien, inledde officiellt sin verksamhet måndagen den 7 december med en diskussion under rubriken "För en bättre morgondag" på restaurang Bank. I mötet deltog representanter för näringslivet, den offentliga sektorn och den akademiska världen för att diskutera förhållandet mellan teknologin, den vetenskapliga forskningen och näringslivet enligt NLR:s verksamhetsplan och för att finna nya vägar till en ljusare framtid.

Teknikakademiens styrelseordförande Stig Gustavsson hälsade de över 200 gästerna välkomna genom att påminna om betydelsen av teknologi som bygger på humana värden: "Vi behöver mer teknik för en god framtid". Stig Gustavsson berättade att Näringslivsrådet idag har 40 företagsmedlemmar och att fler behövs.

Stiftelsens verkställande direktör, Ainomaija Haarla, upplyste publiken om Teknikakademiens roll som förespråkare för humant inriktad vetenskaplig forskning och innovationer. "Millenniumpriset för teknologi är vårt viktigaste redskap även framöver och det internationella intresset för priset är stort."

Finlands konkurrensfördelar inom teknologisektorn är enligt Ainomaija Haarla effektivt trepartssamarbete, platt organisation och design. "Jag tror att designen ger de tekniska lösningarna mervärde ifråga om användbarhet och ett tilltalande utseende."

Samarbete är viktigt i ett litet land som Finland

Näringslivsrådets ordförande Tapani Järvinen, som före sin pensionering var verkställande direktör vid Outotec, redogjorde för publiken om NLR:s verksamhetsidé.

"Näringslivsrådet främjar human utveckling inom områdena teknologi, vetenskaplig forskning och affärsverksamhet genom att sammanföra företag, den offentliga sektorn och den akademiska världen. Vi väcker diskussion i aktuella frågor och ger verktyg för verksamhetsutvecklingen och förståelsen av morgondagen.

Tapani Järvinen påpekade att det är svårt att verka ensam i ett litet land. "Vi måste fråga hur industrin, den offentliga sektorn och vetenskapen kan stöda varandra. Vår platta organisation erbjuder goda förutsättningar för att lyckas." Till NLR:s uppgifter hör att stärka nätverken genom att ordna diskussioner och evenemang kring aktuella ämnen.

"Även i dag är vår målsättning att diskutera konkret och konstruktivt", underströk Tapani Järvinen.

Karriären kan inte förlängas genom en höjning av inkomstskatten

Moderatorn Arto Nyberg inledde den egentliga diskussionen med att presentera eftermiddagens första inbjudna talare, nämligen statssekreteraren vid finansministeriet Raimo Sailas. Statssekreteraren greppade eftermiddagens tema ur ekonomisk och budgetinriktad synvinkel.

Raimo Sailas konstaterade att vi i många avseenden lever i en aldrig tidigare skådad värld. "Vi har drabbats av världshistoriens första globala kris. Effekten av stimulansåtgärderna, som har varit mer omfattande än någonsin, är svår att förutse." Raimo Sailas sade att vi har kommit upp ur den värsta svackan, men att krisen ännu inte är över.

Statssekreteraren berättade att den ökande statsskulden leder till att budgetunderskottet år 2010 uppgår till hela 13 miljarder euro. Enligt honom lever Finland dock inte över sina tillgångar. "Finland har råd att ta lån. Ett land kan leva med stora skulder, men det måste finnas amorteringsplaner", framhöll Raimo Sailas.

Skatterna måste höjas för att balansera statens ekonomi. I samma andetag efterlyste Raimo Sailas en måttlig beskattning av inkomsterna genom att konstatera att "en starkt progressiv inkomstskatt sporrar inte människor till längre karriär." Enligt Raimo Sailas är den minskande andelen människor i arbetslivet en stor utmaning för Finland, vars försörjningsgrad håller på att bli den högsta inom EU.

Raimo Sailas tog även upp nivån på det finländska innovationsklimatet och den finländska forskningen, som har fått sig en och annan smäll i olika rapporter. "Det verkar som om universitetsvärlden har slutit sig i stället för att internationaliseras", sade Raimo Sailas.

Raimo Sailas varnade även för inställningen att "gynna inhemskt". "Den leder till protektionism och är katastrofal för utrikeshandeln."

Obligatorisk matematik i studentexamen?

Temat i Åbo Akademis rektor Jorma Mattinens anförande var synergin mellan den akademiska världen och näringslivet. Enligt honom omfattar universitetens uppgifter såväl högklassig forskning och högre utbildning som utbildning av magistrar för näringslivets behov.

"Universiteten kan inte fungera som en separat värld utanför samhället. Business får inte vara ett främmande ord. Den akademiska friheten måste bevaras, men det är ansvarslöst att baka magistrar till arbetslöshet", framhöll Jorma Mattinen.

Jorma Mattinen beskrev den kortsiktiga finansieringen som en stor utmaning. "Utbildningen bör planeras långsiktigt och det måste finnas medel för grundforskning. Vi behöver sådan riskforskning och testning av galna idéer som näringslivet inte har råd med."

Jorma Mattinen beklagade sig över det minskande intresset för matematisk-naturvetenskapliga studier och sade att landet behöver fler teknologistuderande. Arbetet för att väcka intresse för dessa ämnen borde inledas långt innan ungdomarna går ut skolan. Jorma Mattinen tackade Teknikakademin för en god insats ifråga om att väcka intresse för teknik och naturvetenskaper bland ungdomarna.

"Jag skulle gärna se matematiken som ett obligatoriskt ämne i studentexamen", sade Jorma Mattinen. Åbo Akademis rektor konstaterade även att humaniora och den humanistiska forskningen blir allt viktigare i vår globala värld. Affärslivet fordrar god kulturkännedomen. "Det är till exempel inte helt lämpligt att ge en saudiarabisk kund rökt skinka i gåva", avslutade Jorma Mattinen.

Inte början till slutet utan en ny början för skogsindustrin

Skogsföretaget UPM:s verkställande direktör Jussi Pesonen, som behandlade skogsindustrins framtid, sade att pratet om branschens död är överdrivet. "Det handlar inte om början till slutet, utan om en ny början. Skogsindustrin reser sig ur svårigheterna ännu konkurrenskraftigare än förr."

UPM:s svar på omstruktureringen är att satsa på bioverksamhet. Enligt Jussi Pesonen kommer dagens produkter, såsom papper och tekniska material, att finnas kvar i sortimentet även framöver, men sortimentet kompletteras med nya produkter - biobränslen, smarta RFID-etiketter, biokomposit och biokemikalier. "Vår vision är att vara en föregångare inom den nya skogsindustrin", konstaterade Jussi Pesonen.

Enligt Jussi Pesonen förnyas skogsindustrin om viljan finns för det. Finland har råvaror, kompetens och infrastruktur. "Vi behöver vilja och förmåga att förnya oss samt likvärdiga verksamhetsförutsättningar", tipsade Jussi Pesonen statsförvaltningen. Jussi Pesonen skickade även en hälsning till Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, TEKES, vars finansiering av skogsindustrins forskning har varit mycket blygsam.

Publiken var intresserad av hur UPM:s kursändring inverkar på sysselsättningen mot bakgrunden av att nedkörningen av den traditionella kapaciteten har lett till hundratals uppsägningar. "En biodieselfabrik sysselsätter lika många personer som en pappersfabrik", sade Jussi Pesonen och avslöjade att den nya fabriken byggs i antingen Kouvola eller Raumo.

Publikens åsikt: Kompetensen är det viktigaste med tanke på framtiden

Näringslivsrådets ordförande Tapani Järvinen sammanfattade dagens föredrag och tackade talarna för en intressant diskussion. Publiken, som hade beretts möjlighet att delta i diskussionen via sms, visade stort intresse. Antalet frågor var stort.

Det sista inlägget avslutades med en fråga till publiken. Frågan gällde vilken faktor som är viktigast med tanke på framtiden i Finland. Över 50 procent angav kompetensen som den viktigaste framgångsfaktorn. Publiken delade talarnas uppfattning om utbildningens och forskningens stora betydelse för säkerställandet av konkurrenskraften.

Näst mest röster (30 %) fick den bilaterala internationalismens betydelse för Finland. Trea i omröstningen blev samverkan mellan teknologi och design (15 %) och på fjärde plats kom infrastrukturen och de av staten skapade verksamhetsförutsättningarna (5 %).

Text: Emilia Erkinheimo
Bilder: Charlotta Boucht

Ytterligare information: www.elinkeinoneuvosto.fi

Tillbaka